Bronsålderns ekonomiska historia
(gammaltestamentlig fördjupning)
Historien har flera exempel på civilisationer och riken som faller sönder och försvinner. En livscykel med både uppgång och fall återkommer överallt, för imperier, ideologier, gudomligheter och också religioner.
Under mer än ett sekel har det varit vanligt att förklara ett rikes undergång med politiska faktorer; med krig, invasioner, revolutioner, etc. Med tanke på forskarnas egen samtid kan väl detta knappast gå att klandra; det har ju varit det ena kriget efter det andra; 1870, 1914, 1939.
Först efter millennieskiftet har ekonomiska faktorer getts likvärdigt förklaringsvärde som krig. Det har börjat synas att politiska skeenden kan ha underliggande orsaker. Konflikter kan ha orsakats av folkvandringar, som i sin tur berott på både överbefolkning och resursbrist. Brist på mat kan i sin tur komma från sämre skördar, orsakade av förändrat väder eller klimat.
Väder- och klimatdata finns mätta och lagrade bara de senaste århundradena. Längre tillbaka kan klimatet bedömas med indirekta metoder; till exempel med pollenanalys. Vilka växter som trivts visar sig i hur mycket pollen av deras slag som avgivits under en viss tidsperiod, och det beror í sin tur på väderförhållandena.
Ett flertal nygjorda, intressanta studier har visat hur bronsålderns ekonomiska förhållanden påverkats av långsamma väderförändringar. Klimatforskaren Matt Kornfrist presenterade senhösten 2012 en studie av hur den äldre sumeriska kulturen försvann från Mesopotamien. Långvarigt minskad nederbörd ledde till att ¾ av tvåflodslandets städer övergavs och till folkvandring med inkommande semitiska och indoeuropeiska folkslag.
Under sommaren 2012 publicerade Bernhardt, Horton och Stanley en studie av växtligheten i nedre Egypten, alltså nere i nildeltat i norr. Motsvarande torrtid syns som en radikal minskning av pollen från alla våtmarksväxter, men också som närvaro av sotpartiklar från vegetationsbränder. Detta bekräftade en studie från året innan där forskare från skotska St Andrews University undersökt en av Nilens två källflöden och upptäckt tydliga tecken på en torka med kraftigt minskad vattentillgång som följd.
Utgrävningar vid Sakkara har av ett polskt forskarteam år 2014 lett till samma resultat.
Klimatforskarnas slutsats att bronsåldern innehåller en tid med tydligt förändrat klimat passar bra ihop med arkeologins vittnesbörd om krossade imperier och förstörda städer; med minskad produktion i jordbruket och en övergång till beduin-nomadism med en ekonomi byggd på boskapshjordar. Nu går det att följa hela förloppet, från förändrat väder via livsmedelsbrist och migration till konflikter, krig och hela civilisationers fall.
För att se det bredare perspektivet hade bronsåldern börjat med en kraftig ekonomisk och kulturell framgång. Sumererna hade odlat upp och konstbevattnat Mesopotamien. Egypten var enad under en gemensam härskare. Skrivkonsten hade, på olika sätt, uppfunnits av båda dessa kulturer, som även kunnat uppföra byggnadsverk vi beundrar ännu idag.
Denna, den äldre bronsåldern, bestod många århundraden, men till slut blev klimatet varmare, regnen mer sparsamma och den överflödande ekonomin krympte ihop. Egyptens första tid som enat land, i det så kallade Gamla riket, tog slut; den sumeriska kulturen försvann; och Kanaans stadsstater kollapsade. Hur illa och eländigt det blev i Egypten kan nog läsas än idag i vishetsläraren Ipuwers text - det beror på hur den dateras vilken tid den handlar om (se nedan).
Följaktligen vet vi idag, sedan bara tio år tillbaka, att mellersta bronsåldern inleddes med alla de olika förhållanden som beskrivs som bakgrund till berättelserna om Abrahams liv. Det är således i början av mellersta bronsåldern vi behöver placera Abraham!
Till det får vi förstås lägga att 1900 f.Kr. är en ungefärlig tid som historikerna anger för mellersta bronsålderns början.
Dessutom kan vi drista oss till att dra ytterligare en slutsats, nämligen att författaren till 1 Mos 12 – 25 nu synes oss vara förvånansvärt välinformerad. Det är svårt att tänka sig att en sentida författare, som lever i det förlovade land som flyter av mjölk och honung, skulle hitta på en sitt folks stamfader vilken vandrar omkring i ett land med så helt annorlunda förutsättningar. När berättelserna om Abraham visar sig vara så väl överensstämmande med mellersta bronsålderns verklighet, är det svårt att inte också här hävda att Bibeln har ett gott värde som historisk källa.
Under mer än ett sekel har det varit vanligt att förklara ett rikes undergång med politiska faktorer; med krig, invasioner, revolutioner, etc. Med tanke på forskarnas egen samtid kan väl detta knappast gå att klandra; det har ju varit det ena kriget efter det andra; 1870, 1914, 1939.
Först efter millennieskiftet har ekonomiska faktorer getts likvärdigt förklaringsvärde som krig. Det har börjat synas att politiska skeenden kan ha underliggande orsaker. Konflikter kan ha orsakats av folkvandringar, som i sin tur berott på både överbefolkning och resursbrist. Brist på mat kan i sin tur komma från sämre skördar, orsakade av förändrat väder eller klimat.
Väder- och klimatdata finns mätta och lagrade bara de senaste århundradena. Längre tillbaka kan klimatet bedömas med indirekta metoder; till exempel med pollenanalys. Vilka växter som trivts visar sig i hur mycket pollen av deras slag som avgivits under en viss tidsperiod, och det beror í sin tur på väderförhållandena.
Ett flertal nygjorda, intressanta studier har visat hur bronsålderns ekonomiska förhållanden påverkats av långsamma väderförändringar. Klimatforskaren Matt Kornfrist presenterade senhösten 2012 en studie av hur den äldre sumeriska kulturen försvann från Mesopotamien. Långvarigt minskad nederbörd ledde till att ¾ av tvåflodslandets städer övergavs och till folkvandring med inkommande semitiska och indoeuropeiska folkslag.
Under sommaren 2012 publicerade Bernhardt, Horton och Stanley en studie av växtligheten i nedre Egypten, alltså nere i nildeltat i norr. Motsvarande torrtid syns som en radikal minskning av pollen från alla våtmarksväxter, men också som närvaro av sotpartiklar från vegetationsbränder. Detta bekräftade en studie från året innan där forskare från skotska St Andrews University undersökt en av Nilens två källflöden och upptäckt tydliga tecken på en torka med kraftigt minskad vattentillgång som följd.
Utgrävningar vid Sakkara har av ett polskt forskarteam år 2014 lett till samma resultat.
Klimatforskarnas slutsats att bronsåldern innehåller en tid med tydligt förändrat klimat passar bra ihop med arkeologins vittnesbörd om krossade imperier och förstörda städer; med minskad produktion i jordbruket och en övergång till beduin-nomadism med en ekonomi byggd på boskapshjordar. Nu går det att följa hela förloppet, från förändrat väder via livsmedelsbrist och migration till konflikter, krig och hela civilisationers fall.
För att se det bredare perspektivet hade bronsåldern börjat med en kraftig ekonomisk och kulturell framgång. Sumererna hade odlat upp och konstbevattnat Mesopotamien. Egypten var enad under en gemensam härskare. Skrivkonsten hade, på olika sätt, uppfunnits av båda dessa kulturer, som även kunnat uppföra byggnadsverk vi beundrar ännu idag.
Denna, den äldre bronsåldern, bestod många århundraden, men till slut blev klimatet varmare, regnen mer sparsamma och den överflödande ekonomin krympte ihop. Egyptens första tid som enat land, i det så kallade Gamla riket, tog slut; den sumeriska kulturen försvann; och Kanaans stadsstater kollapsade. Hur illa och eländigt det blev i Egypten kan nog läsas än idag i vishetsläraren Ipuwers text - det beror på hur den dateras vilken tid den handlar om (se nedan).
Följaktligen vet vi idag, sedan bara tio år tillbaka, att mellersta bronsåldern inleddes med alla de olika förhållanden som beskrivs som bakgrund till berättelserna om Abrahams liv. Det är således i början av mellersta bronsåldern vi behöver placera Abraham!
Till det får vi förstås lägga att 1900 f.Kr. är en ungefärlig tid som historikerna anger för mellersta bronsålderns början.
Dessutom kan vi drista oss till att dra ytterligare en slutsats, nämligen att författaren till 1 Mos 12 – 25 nu synes oss vara förvånansvärt välinformerad. Det är svårt att tänka sig att en sentida författare, som lever i det förlovade land som flyter av mjölk och honung, skulle hitta på en sitt folks stamfader vilken vandrar omkring i ett land med så helt annorlunda förutsättningar. När berättelserna om Abraham visar sig vara så väl överensstämmande med mellersta bronsålderns verklighet, är det svårt att inte också här hävda att Bibeln har ett gott värde som historisk källa.
Sodoms och Gomorras undergång
Utsikt över Juda öken ner mot Döda havet (foto från Karlstads museums utställning Jerusalem 2015).
|
Innan vi avslutar och lämnar kvar Abraham i början av mellersta bronsåldern där han hör hemma, kan vi bara nämna ännu ett argument för att detta är en korrekt datering. Det gör vi genom händelserna som drabbade jordanslättens rika och arroganta stadsstater.
Svenska arkeologer har nämligen undersökt gravplatser runt Döda havet och konstaterat att de är både många och rikt utrustade med gravgåvor fram till just början av mellersta bronsåldern. Området runt Jordans nedre lopp måste därför ha varit rikt och tättbefolkat fram till dess för att sedan drabbas av en katastrof som gjort hela landskapet närmast obeboeligt – och obebott har det förblivit ända fram till just innan järnåldern börjar. |
Hela fördjupningsavsnittet om var i tiden vi ska placera Abraham lades upp den 1 januari 2016.
Ett avsnitt om Abrahams besök hos farao i Mellersta rikets sydliga huvudstad las till den 22 januari 2016.
Sidans flytt hit skedde när hemsidan strukturerades om den 5 aug 2016.
Ett avsnitt om huruvida Abraham verkligen kan ha mött några hettiter kom till den 28 juli 2017.
Om Ipuwer-papyrusen lades till lite den 10 oktober 2017.
Alltihop korrekturlästes språkligt vid två generella översyner av hela hemsidan den 28 nov 2020 och 8 jan 2023.
Ett avsnitt om Abrahams besök hos farao i Mellersta rikets sydliga huvudstad las till den 22 januari 2016.
Sidans flytt hit skedde när hemsidan strukturerades om den 5 aug 2016.
Ett avsnitt om huruvida Abraham verkligen kan ha mött några hettiter kom till den 28 juli 2017.
Om Ipuwer-papyrusen lades till lite den 10 oktober 2017.
Alltihop korrekturlästes språkligt vid två generella översyner av hela hemsidan den 28 nov 2020 och 8 jan 2023.