Egyptens stora byggande faraoner
(gammaltestamentlig fördjupning)
Den första regenten i Egyptens nya rike som åtnjöt tillräckligt stabila gränser och därmed fred nog för att kunna ägna sig åt inrikes uppbyggnad var barn till Tutmose I; och en kvinna.Hon hade fostrats för att styra och gjorde det till att börja med tillsammans med sin halvbror Tutmose II, som hon var gift med enligt tidens sed att komplicerade tronskiften kunde underlättas om
kungligt blod stannade oblandat inom familjen. Efter hans död tog hon först ansvar som faraos främsta hustru (Egypten har inte en särskild drottningtitel), men efter sju sådana år hyllades hon som farao. Hatshepsut, för det är henne vi talar om, lämnade efter sig byggnadsverk som vi fortfarande beundrar; som de rosa obeliskerna för Amontemplet i Karnak och hennes stora gravtempel väster om Nilen just vid ingången till konungarnas dal. Båda är kända för sin skönhet. Till höger: Hatshepsut offrar rökelse Neues Museum, Berlin |
Till vänster Hatshepsuts gravtempel
Foto: Museu Egipci de Barcelona Hatshetsuts dotter och tronföljare kom inte att efterträda henne (varför vet vi inte), utan det var istället en styvson, som hade hennes make till far men en faraohustru av lägre rang som mor som kröntes efter Hatshepsuts död: Tutmose III. Det var bara ett drygt årtionde mellan dem i ålder, och de avbildades ofta tillsammans i ett harmoniskt samarbete. |
Under Hatshepsuts regering var prins Tutmose engagerad i armén och blev snabbt rikets överbefälhavare. Han vann då lysande segrar på slagfältet och utökade så det egyptiska imperiet. En av de mest kända är slaget vid Megiddo, när han la under sig Kanaan och gjorde det till egyptisk lydstat.
Väl ensam på tronen fortsatte han både sin utrikes krigföring och sin styvmoders inrikes arbete med att bygga, bygga och bygga. Tutmose III delar förstaplatsen för både mäktiga faraoner och de av dem som byggt längst söderut, långt inne i själva det svarta Afrika.
Det är under början av Nya riket som hela Ahmoses Thebe rivs för att ge plats åt de nya stora templen i Karnak – och
en helt ny egyptisk huvudstad byggs vid sidan om dem. Det är också nu Egyptens härskare för första gången inte bara kallas för konungar, utan bär den titel vi är vana vid. Lägg märke till att själva ordet, farao, kommer från ett egyptiskt arkitektoniskt uttryck – det betyder 'det stora huset'!
Väl ensam på tronen fortsatte han både sin utrikes krigföring och sin styvmoders inrikes arbete med att bygga, bygga och bygga. Tutmose III delar förstaplatsen för både mäktiga faraoner och de av dem som byggt längst söderut, långt inne i själva det svarta Afrika.
Det är under början av Nya riket som hela Ahmoses Thebe rivs för att ge plats åt de nya stora templen i Karnak – och
en helt ny egyptisk huvudstad byggs vid sidan om dem. Det är också nu Egyptens härskare för första gången inte bara kallas för konungar, utan bär den titel vi är vana vid. Lägg märke till att själva ordet, farao, kommer från ett egyptiskt arkitektoniskt uttryck – det betyder 'det stora huset'!
Bilder nedan:
Till vänster ett pelarkapitäl från Totmose III:s tid, nu i Ny Carlsberg Glypotek, Köpenhamn
Till höger en tempelrekonstruktion, Rosencruzial Museum, Sa Clara, Californien, USA
Till vänster ett pelarkapitäl från Totmose III:s tid, nu i Ny Carlsberg Glypotek, Köpenhamn
Till höger en tempelrekonstruktion, Rosencruzial Museum, Sa Clara, Californien, USA
Under 18e dynastins själva höjdpunkt sitter Amenhotep III fredligt på sin tron. Visst är han avbildad i en riktig stridsvagn, enligt tidens sed, men troligen använde han aldrig en annat än för ceremoniella ändamål. Så stor och fruktad var Egyptens makt att ingen vill lyfta vare sig hand eller fot emot henne. Istället är Egypten en värdefull allierad. Mitanni-riket i det nordligaste Mesopotamien gifter gärna bort en av sina prinsessor i ett rent politiskt äktenskap för att åtnjuta egyptisk välvilja.
Fotografiet till höger är från British Museum, London Nedan till vänster: Musée de Louvre Paris Nedan till höger: Ashmolean Museum, Oxford |
Amenhoptep III:s tid är dessutom intressant eftersom han i en bevarad inskription ger en tidig biblisk parallell. Han nämner nämligen Sashu-beduinerna och deras tillbedjan av en viss Jahu. För svenskar ringer kanske ingen klocka. För det måste man veta att -jahu är ett vanligt sätt att låta Israels Guds namn avsluta personnamn. Läsaren har nog inte svårt att komma på vilka Jeshajahu och Hiskijahu är? Dessutom är Jahu den normala stavningen i Egypten av Israels gudsnamn, ända fram till den persiska tiden! Till höger ett fotografi från en bibelutställning visad i Odense, Danmark, hösten 2002. |
Bibelläsaren associerar säkert till Jetro, prästen i Midjan och hans sju döttrar.Det är inte omöjligt att de är avkomlingar till de Jahu-tillbedjande beduinerna som farao Amenhotep III beskrivit.
Denna den första tredjedelen av fördjupningsavsnittet om Israels slaveri i Egypten och deras uttåg därifrån
publicerades den 7 januari 2016.
Det faktakontrollerades och korrekturlästes den 18 januari och flyttades till fördjupningsfliken den 5 augusti 2016.
Ytterligare en granskning gjordes vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Att farao gifte sig med sin syster skedde inte ofta, bara för att stärka tronföljden, Detta rättades den 8 januari 2023.
Bild på brevsvar från Mitanni byttes till en med tillräcklig skärpa den 16 januari 2023 (fotot togs när brevet lånats ut
till British museum för 200 års jubileumsutställningen av J-F Champollions dechiffrering av hieroglyferna 1822,
publicerades den 7 januari 2016.
Det faktakontrollerades och korrekturlästes den 18 januari och flyttades till fördjupningsfliken den 5 augusti 2016.
Ytterligare en granskning gjordes vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Att farao gifte sig med sin syster skedde inte ofta, bara för att stärka tronföljden, Detta rättades den 8 januari 2023.
Bild på brevsvar från Mitanni byttes till en med tillräcklig skärpa den 16 januari 2023 (fotot togs när brevet lånats ut
till British museum för 200 års jubileumsutställningen av J-F Champollions dechiffrering av hieroglyferna 1822,