Josef - en semitisk statsman i Egypten
När till slut Josefs hela familj kommer till Egypten, sufflerar Josef dem hur de ska göra när de möter landets härskare, han säger:
När sedan farao kallar er till sig och frågar vad ni livnär er på skall ni svara: ’Herre, vi har hållit boskap i hela vårt liv, vi liksom våra fäder.’ Då kommer ni att få bo i Goshen. Herdar är nämligen något orent för egypterna.”
(1 Mos 46:33-34)
Jaha! För egyptierna är herdar betraktade som orena. Ändå råder Josef sin familj att direkt lägga fram sanningen om sina liv; de är herdar. Inför själve farao. Hur smart är detta? Jo, det kan kan vara mycket klokt – om landet styrs av en som inte själv är egyptier! Skulle sen denna främmande härskare ha en del av sitt rike där befolkningens majoritet inte heller är egyptier, då kan han ju skicka dit Josefs familj och på så sätt undvika att de infödda egyptierna retas upp av herdarnas närvaro.
Men en infödd farao på tronen skulle Josefs råd vara rent dumt. Under hyksostiden däremot helt enkelt lysande. Utifrån Josefs egna ord borde vi därmed placera honom kronologiskt hos herdekungarna (för detta betyder det egyptiska ordet hyksos).
Frågan är då om det finns något mer som tyder på detta?
När sedan farao kallar er till sig och frågar vad ni livnär er på skall ni svara: ’Herre, vi har hållit boskap i hela vårt liv, vi liksom våra fäder.’ Då kommer ni att få bo i Goshen. Herdar är nämligen något orent för egypterna.”
(1 Mos 46:33-34)
Jaha! För egyptierna är herdar betraktade som orena. Ändå råder Josef sin familj att direkt lägga fram sanningen om sina liv; de är herdar. Inför själve farao. Hur smart är detta? Jo, det kan kan vara mycket klokt – om landet styrs av en som inte själv är egyptier! Skulle sen denna främmande härskare ha en del av sitt rike där befolkningens majoritet inte heller är egyptier, då kan han ju skicka dit Josefs familj och på så sätt undvika att de infödda egyptierna retas upp av herdarnas närvaro.
Men en infödd farao på tronen skulle Josefs råd vara rent dumt. Under hyksostiden däremot helt enkelt lysande. Utifrån Josefs egna ord borde vi därmed placera honom kronologiskt hos herdekungarna (för detta betyder det egyptiska ordet hyksos).
Frågan är då om det finns något mer som tyder på detta?
Josefsberättelsens egyptiska fingeravtryck
|
Precis som berättaren om Abraham är informerad om förhållanden i Kanaans land, håller sig den som skriver om Josefs liv mycket nära Egyptens. Egyptiska namn används förstås genomgående: Farao gav Josef namnet Safenat Paneach och gav honom till hustru Asenat, dotter till Poti Fera, prästen i On (1 Mos 41:45). Förutom namnen används egyptiska titlar. Potifar kallas befälhavare för livgardet och när berättelsen når en dramatisk höjdpunkt och Josef sitter oskyldigt fängslad, möter vi även faraos förste bagare och förste munskänk vid sidan av fängelsechefen. Foto av godsförvaltaren Chertihotep, Neues Museum Berlin |
|
Det går så långt att berättelsen nämner egyptiska ord och sedvänjor vilka så vitt vi vet aldrig har blivit använda i Israel, som till exempel i följande avsnitt:
Och farao drog av sig sin sigillring och satte den på Josefs finger, han klädde honom i kläder av fint linne och hängde en guldkedja om hans hals. Han lät honom åka i den näst förnämsta vagnen, och framför honom ropade man: ”Avrek!” Så gjorde farao honom till styresman över hela Egypten.
(1 Mos 41:42-43)
Den svenska översättningen transkriberar det egyptiska ordet, så som det gjorts i den ursprungliga hebreiska texten: Avrek! Det är en egyptisk order att böja knä inför någon högt uppsatt person.
I samma textsammanhang görs det dessutom tydligt att i faraos ägo också finns hästdragna vagnar. De är inte något ursprungligen egyptiskt – utan introducerades av främlingar utifrån. Kan någon gissa av vilka? Just det; hyksos!
Den här sidan korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Den granskades senast den 8 januari 2023.
Och farao drog av sig sin sigillring och satte den på Josefs finger, han klädde honom i kläder av fint linne och hängde en guldkedja om hans hals. Han lät honom åka i den näst förnämsta vagnen, och framför honom ropade man: ”Avrek!” Så gjorde farao honom till styresman över hela Egypten.
(1 Mos 41:42-43)
Den svenska översättningen transkriberar det egyptiska ordet, så som det gjorts i den ursprungliga hebreiska texten: Avrek! Det är en egyptisk order att böja knä inför någon högt uppsatt person.
I samma textsammanhang görs det dessutom tydligt att i faraos ägo också finns hästdragna vagnar. De är inte något ursprungligen egyptiskt – utan introducerades av främlingar utifrån. Kan någon gissa av vilka? Just det; hyksos!
Den här sidan korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Den granskades senast den 8 januari 2023.