Välkommen till en resa i tiden med biblisk anknytning
   
  • Startsida
    • Nyheter
    • Om
  • Kronologi
    • Tideräkning
    • Sten Brons Järn
    • Stenålder
    • Bronsålder >
      • Äldre bronsålder
      • Mellersta bronsåldern
      • Yngre bronsålder >
        • Ba'al och Asera
        • Egyptens Nya rike >
          • Amarnatid
        • Exodus - uttåget
    • Järnålder I
    • Järnålder II >
      • Enade riket
      • Israels rike
      • Juda rike
    • Fångenskap
    • Persisk tid
    • Hellenistisk tid
    • Romersk tid
  • Fördjupning
    • I begynnelsen
    • Abrahams tid >
      • Purpurlandet
      • De styrande
      • Vidgat perspektiv
      • Tidslinje
      • Ekonomihistoria
      • Litteratur
    • Om Josef >
      • Hyksostid
      • Statsmannen
      • Egypten enas
      • Literatur
    • Slaveri och befrielse >
      • Familjen Tutmose
      • Tell-El-Amarna
      • Restaurering
      • Ramses dynasti
      • Uttågets tid
      • Hettiterna vittnar
      • Artiklar
    • Källkritik av egyptierna
    • Jordbävningen
    • Nya testamentet >
      • Hellenistisk kultur
      • Romersk Överhöghet
      • Jesus - liv och verk
      • Paulus Resenären
      • Andra apostlar (och evangelister)
    • Tidig kyrkohistoria >
      • Martyrernas tid
      • Mötenas tid
  • Akademiae
    • Intern Kronologi
    • PdfBookBronzeAge
    • PdfBokBegynnelsen

Främmande faraoner: Hyksos hemska hegemoni
(gammaltestamentlig fördjupning)



Under Mellersta rikets stabila och lyckliga tid skapades stora delar av egyptisk klassisk kultur som sen skulle ärvas i århundrade efter århundrade.

En text värd att nämna här är en mycket populär biografi om egyptiern Sinuhe, som  flytt ur Egypten efter mordet
på Amenemhet I och tillbringar flera år av sitt liv i exil i Kanaans land. Han tas om hand av beduinhövdingarna och beskriver Kanaan i stark kontrast till sitt egyptiska hemland. Intressant nog sammanfaller beskrivningen i  med Bibelns berättelse om Abrahams ungefär samtida vandringar i Kanaan.

Sinuhe berättar inte om att han ser vare sig kungar eller riken. De politiska ledare han möter är istället (beduin) hövdingar för olika lokala (öken)stammar, som han kallar sand-vand-rare.

Den enda stad som nämns är Byblos, vilken som Kanaans utskeppningshamn för gods till Egypten (läs timmer av ceder från Libanon) i stort sett är en egyptisk utpost.
Picture
Sinuhes egen (surt förvärvade) egendom räknas i boskap och (planterade) träd.
Bilden visar en senare utgåva av Sinuhes äventyr, nu i Ashmolean Museum, Oxford
Omhändertagen blir han vid sin ankomst till Kanaan av en stam vars överhuvud själv hade besökt Egypten – precis som Josefs bröder senare skulle komma att göra.
Picture
Främmande ursprung och semitisk härkomst hindrade inte hykosledarna att anpassa sig till Egypten. De gjorde sitt allra bästa att uppträda som faraonerna gjort, och gå klädda som dem. Regerar man en del av Egypten får man ju vackert se ut som om man vore en äkta farao, hur ska man annars upplevas som legitim?

Bilden visar an av Hykoskungarnas  sigill, i form av en egyptisk skalbagge.

Foto taget i en trapphall i  Musée de Louvre, Paris
Tyvärr tar även lyckliga tider slut, dynastier dör ut och riken faller sönder. Egyptens mellersta rike höll inte hela mellersta bronsåldern ut. Istället delades landet upp i flera rivaliserande småstater varav den nordligaste, uppe i själva nildeltat, kom att styras av främmande, semitiska, furstar.

Senare historieskrivning har gjort att vi kallar dem för Hyksos.

Bilden visar en rik hyksosfamilj med många ägodelar.

Rekonstruktion i Rockefeller Museum, Jerusalem
Picture
Picture


Och till vänster, bild av kopia
av en annan hyksosfaraos sigill
något århundrade tidigare.
Abrahams barnbarnsbarn Josef gjorde kometkarriär i Egypten, till dess att han kom att kallas för en styresman över hela Egypten, åkte i den näst förnämsta vagnen och hade en farao med tronen som enda företräde före honom själv (så 1 Mos 41:40-44). Med sitt semitiska ursprung skulle förstås Josef vara hjälpt av att kunna visa sin duglighet i ett land styrt av en semitisk elit.

Frågan är alltså om det är under Hyksos välde vi ska söka Josefs uppdrag som Egyptens styresman?

Ännu ett hyksoskungsigill las till den 18 maj 2019.
Sidan granskades vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Korrektur lästes på nytt och de två största fotona byttes mot bättre den 8 januari 2023.

Läs vidare här
Proudly powered by Weebly