Främmande faraoner: Hyksos hemska hegemoni
|
Under Mellersta rikets stabila och lyckliga tid skapades stora delar av egyptisk klassisk kultur som sen skulle ärvas i århundrade efter århundrade.
En text värd att nämna här är en mycket poulär sådan om egyptiern Sinuhe, som flytt ur Egypten efter mordet på Amenemhet I och tillbringar flera år av sitt liv i exil i Kanaans land. Han tas om hand av beduinhövdingarna och beskriver Kanaan i stark kontrast till sitt egyptiska hemland. Intressant nog sammanfaller beskrivningen i med Bibelns berättelse om Abrahams ungefär samtida vandringar i Kanaan. Sinuhe berättar inte om att han ser vare sig kungar eller riken. De politiska ledare han möter är istället (beduin) hövdingar för olika lokala (öken)stammar, som han kallar sand-vand-rare. |
|
|
Den enda stad som nämns är Byblos, vilken som Kanaans utskeppningshamn för gods till Egypten (läs timmer av ceder från Libanon) i stort sett är en egyptisk utpost.
Sinuhes egen (surt förvärvade) egendom räknas i boskap och (planterade) träd. |
Bilden visar en senare utgåva av Sinuhes äventyr, nu i Ashmolean Museum, Oxford
|
Omhändertagen blir han vid sin ankomst till Kanaan av en stam vars överhuvud själv hade besökt Egypten – precis som Josefs bröder senare skulle komma att göra.
Främmande ursprung och semitisk härkomst hindrade inte hykosledarna att anpassa sig till Egypten. De gjorde sitt allra bästa att uppträda som faraonerna gjort, och gå klädda som dem. Regerar man en del av Egypten får man ju vackert se ut som om man vore en äkta farao, hur ska man annars upplevas som legitim?
Bilden visar an av Hykoskungarnas sigill, i form av en egyptisk skalbagge. Foto taget i en trapphall i Musée de Louvre, Paris |
Tyvärr tar även lyckliga tider slut, dynastier dör ut och riken faller sönder. Egyptens mellersta rike höll inte hela mellersta bronsåldern ut. Istället delades landet upp i flera rivaliserande småstater varav den nordligaste, uppe i själva nildeltat, kom att styras av främmande, semitiska, furstar. Bilden visar en rik hyksosfamilj med många ägodelar. Rekonstruktion i Rockefeller Museum, Jerusalem 
|
|
Och till vänster, bild av kopia av en annan hyksosfaraos sigill något århundrade tidigare. |
Abrahams barnbarnsbarn Josef gjorde kometkarriär i Egypten, till dess att han kom att kallas för en styresman över hela Egypten, åkte i den näst förnämsta vagnen och hade en farao med tronen som enda företräde före honom själv (så 1 Mos 41:40-44). Med sitt semitiska ursprung skulle förstås Josef vara hjälpt av att kunna visa sin duglighet i ett land styrt av en semitisk elit.
Frågan är alltså om det är under Hyksos välde vi ska söka Josefs uppdrag som Egyptens styresman?
Ännu ett hyksoskungsigill las till den 18 maj 2019.
Frågan är alltså om det är under Hyksos välde vi ska söka Josefs uppdrag som Egyptens styresman?
Ännu ett hyksoskungsigill las till den 18 maj 2019.