Kronologi för Jesus, hans liv och verk
När föddes Jesus?
Vårt Nya Testamente berättar bara var Jesus föddes, men inte när.
De händelser som berättas kan emellertid ge oss en viss hum om tidpunkten. För det första gjordes det ett försök att skapa en tideräkning utgående från året för Jesu födelse och det gjordes så tidigt att de källor som då fanns tillgängliga men är förstörda nu borde ha givit en särskild tyngd åt beräkningarna. Vi bör därför inte placera Jesu födelse alltför långt från det år som är vår tideräknings första.
För det andra berättar Johannes hur Jesu debattmotståndare påpekar att han ännu inte fyllt femtio och Lukas nämner att Jesus var i trettioårsåldern när han började predika. Eftersom det bör ha skett runt det trettionde året i vår tideräkning har vi ännu fler vittnen som gör att Jesus måste vara född nära år 1.
För det tredje berättar Matteus om att astronomer österifrån kommer till Jerusalem för att fråga efter en nyfödd Judarnas kung. I Jerusalem är det kung Herodes den store de möter - han vars pappa varit till god hjälp åt general Octavianus (se avsnittet om de romerska kejsarna kallat Romersk överhöghet). Historieskrivaren Josefus nämner att Herodes dog strax innan en månförmörkelse. En sådan inträffade det fjärde året före vår tideräknings början.
Matteus berättar vidare att astronomerna sett en ny stjärna (och att de följt den västerut). Astronomen Johannes Kepler, 1650 år senare, räknade ut att omedelbart före kung Herodes död hade två planeter sammanstrålat och kunnat uppfattas som en ny stjärna. Det hade skett tre gånger. Vår och höst år 7 samt hösten år 5 före vår tideräknings början.
Till slut Herodes eget bidrag. Han hade i slutet av sitt liv en kraftig förföljelsemani och avskydde all form av konkurrens om tronen. Herodes lät döda alla gossebarn som var två år eller yngre, för att vara helt på säkra sidan att det inte skulle bli någon annan judisk kung än han.
Bättre än så blir det nog inte. Troligen föddes Jesus någon gång under tiden mellan år sju och år fem - innan vår tideräknings början.
Vårt Nya Testamente berättar bara var Jesus föddes, men inte när.
De händelser som berättas kan emellertid ge oss en viss hum om tidpunkten. För det första gjordes det ett försök att skapa en tideräkning utgående från året för Jesu födelse och det gjordes så tidigt att de källor som då fanns tillgängliga men är förstörda nu borde ha givit en särskild tyngd åt beräkningarna. Vi bör därför inte placera Jesu födelse alltför långt från det år som är vår tideräknings första.
För det andra berättar Johannes hur Jesu debattmotståndare påpekar att han ännu inte fyllt femtio och Lukas nämner att Jesus var i trettioårsåldern när han började predika. Eftersom det bör ha skett runt det trettionde året i vår tideräkning har vi ännu fler vittnen som gör att Jesus måste vara född nära år 1.
För det tredje berättar Matteus om att astronomer österifrån kommer till Jerusalem för att fråga efter en nyfödd Judarnas kung. I Jerusalem är det kung Herodes den store de möter - han vars pappa varit till god hjälp åt general Octavianus (se avsnittet om de romerska kejsarna kallat Romersk överhöghet). Historieskrivaren Josefus nämner att Herodes dog strax innan en månförmörkelse. En sådan inträffade det fjärde året före vår tideräknings början.
Matteus berättar vidare att astronomerna sett en ny stjärna (och att de följt den västerut). Astronomen Johannes Kepler, 1650 år senare, räknade ut att omedelbart före kung Herodes död hade två planeter sammanstrålat och kunnat uppfattas som en ny stjärna. Det hade skett tre gånger. Vår och höst år 7 samt hösten år 5 före vår tideräknings början.
Till slut Herodes eget bidrag. Han hade i slutet av sitt liv en kraftig förföljelsemani och avskydde all form av konkurrens om tronen. Herodes lät döda alla gossebarn som var två år eller yngre, för att vara helt på säkra sidan att det inte skulle bli någon annan judisk kung än han.
Bättre än så blir det nog inte. Troligen föddes Jesus någon gång under tiden mellan år sju och år fem - innan vår tideräknings början.
När såg Jesus Jerusalem för första gången?
Evangelisten Lukas nämner att Jesus var tolv år gammal när han följde med sina föräldrar till firandet av påsken i templet. Det var andra gången han besökte Jerusalem, eftersom han bars fram i templet som nyfödd pilt. I templet användes inte vanliga pengar. Alla måste växla till templets egna. Till vänster en kopia av en halv sikel. Den är från år 67, präglad efter att romarna tvingats lämna Judéen - något som ledde till vad Jesus förutsagt: Jerusalems och templets förstöring år 70. Växlarna skulle Jesus som vuxen kasta ut ur templet. Kanske bidrog deras fiendskap till hans död. |
När började Jesus sin offentliga verksamhet?
I det femtonde året av kejsar Tiberius regering kallade Gud Johannes att döpa – och Jesus började sin verksamhet som nydöpt av Johannes. Det bör ha varit ungefär år 30, eftersom Tiberius blev ensam härskare i Rom år 14 som vi räknar åren. Evangelisten Johannes berättar om ett samtal om templet Jesus har i början av sin verksamhet. Hans meningsmot-ståndare nämner då att Herodes byggt på det under 46 år. Med två år av förberedelser som började 20 år innan vår tideräknings början kommer vi också fram till ungefär år 30. Bilden visar en del av de breda trapporna upp till templets ingång. Stenarna är original, så de är alltså några av de få som är kvar från Jerusalem från Herodes tempels tid. Jesus måste ha gått många gånger på dem. Pilgrimerna är också original, dock från året 2014. |
När avslutade Jesus sin predikobana, dog och uppstod från de döda?
Johannes berättar i sitt evangelium att Jesus besöker Jerusalem vid fler olika högtider. Det nämns tre påskar och dessutom en annan högtid, som fast den inte är namngiven också skulle kunna vara en påsk. Det innebär att Jesu offentliga tjänst borde vara mellan två och fyra år lång.
Jesu död inträffade dagen före sabbaten, alltså en fredag, vid påskhögtiden när det var fullmåne. Frågan är då vilket år det i början av trettiotalet den första fullmånen efter vårdagjämningen inträffar en fredag? Astronomerna har räknat fram att detta hände åren 31 och 33 som vi räknar tiden.
Evangelisterna anger även att denna särskilda fredag förmörkades solen. Eftersom det var fullmåne kan inte en vanlig naturlig solförmörkelse, när månens skugga träffar jorden, ha varit orsaken. Antika källor anger att ett oväntat mörker inträffade mitt på dagen i östra medelhavsområdet under det 4e året under den 202 olympiaden och nämner även att jorden skakades då. Detta var året 33.
Geologiska databaser nämner den stora jordbävningen i Jerusalem och förlägger den till år 33. Den förste systematiske kyrkohistorikern, Eusebius av Caesarea, anger också året 33 som vi räknar tiden.
Med utgångspunkt från allt detta är det mest sannolika datumet för långfredagen den 3 april, vilket innebär att Jesu uppståndelse skedde tidigt på söndagsmorgonen den 5 april år 33 enligt romersk kalender, dvs. den 14 Nisan 3793 enligt judisk.
Johannes berättar i sitt evangelium att Jesus besöker Jerusalem vid fler olika högtider. Det nämns tre påskar och dessutom en annan högtid, som fast den inte är namngiven också skulle kunna vara en påsk. Det innebär att Jesu offentliga tjänst borde vara mellan två och fyra år lång.
Jesu död inträffade dagen före sabbaten, alltså en fredag, vid påskhögtiden när det var fullmåne. Frågan är då vilket år det i början av trettiotalet den första fullmånen efter vårdagjämningen inträffar en fredag? Astronomerna har räknat fram att detta hände åren 31 och 33 som vi räknar tiden.
Evangelisterna anger även att denna särskilda fredag förmörkades solen. Eftersom det var fullmåne kan inte en vanlig naturlig solförmörkelse, när månens skugga träffar jorden, ha varit orsaken. Antika källor anger att ett oväntat mörker inträffade mitt på dagen i östra medelhavsområdet under det 4e året under den 202 olympiaden och nämner även att jorden skakades då. Detta var året 33.
Geologiska databaser nämner den stora jordbävningen i Jerusalem och förlägger den till år 33. Den förste systematiske kyrkohistorikern, Eusebius av Caesarea, anger också året 33 som vi räknar tiden.
Med utgångspunkt från allt detta är det mest sannolika datumet för långfredagen den 3 april, vilket innebär att Jesu uppståndelse skedde tidigt på söndagsmorgonen den 5 april år 33 enligt romersk kalender, dvs. den 14 Nisan 3793 enligt judisk.
Kalenderbitaren är kanske intresserad av att veta att den gällande romerska kalendern hade fastställts av kejsar Julius Caesar som bestämt att året skulle vara 365 dygn långt, men förlängas med en skottdag i den kortaste månaden vart fjärde år. Efter kejsarens beslut benämns detta den Julianska kalendern och den användes i Sverige fram till sjuttonhundratalet innan övergången till den förbättrade Gregorianska kalendern, som undantar ett skottår varje århundrade.
Det judiska årtalet baseras på rabbinska medeltida beräkningar och utgår från världens skapelse. Bilden visar ett fragment av en inskription från den romerska huvudstaden i provinsen Judéen, Caesarea. Texten nämner både kejsar Tiberius och procurator Pontius Pilatus. |
I väntan på bättre bilder har arbetet här tyvärr avstannat den 12 maj 2015 (dock med en halvsikel tillagd 25 juli 2017 och information om att den präglats en generation efter Jesu liv den 28 augusti) även om sidan sedan flyttats den 5 augusti 2016.
Texten korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 29 november 2020.
Texten korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 29 november 2020.