Förtryckets och uttågets faraoner
(gammaltestamentlig fördjupning)
I två tidigare fördjupningsavsnitt har vi sett hur nyligen publicerade vetenskapliga rön gjort det möjligt att placera Abraham i den stora torrtiden efter pyramidbyggena och äldre bronsålderns slut. Josef passar samtidigt bäst i det främmande hyksosfolkets välde i nedre Egypten, före yngre bronsålderns början. Det innebär att Abraham lever i Mellersta rikets tid, när semitiska gästarbetare och handelsmän är mycket vanliga i Egypten, den epok då alfabetet uppfinns, medan Josef lever strax före Egyptens tredje enande till det Nya riket, båda under mellersta bronsåldern.
Självfallet leder detta vidare till att det är under Yngre bronsåldern som vi ska söka fortsättningen på berättelsen; den tid då Abrahams efterkommande växer till ett stort folk och engageras som arbetare i faraos byggnadsprojekt. Huruvida även befrielsen inträffar under denna epok återstår däremot att se!
Bibelns andra bok börjar så:
Detta är namnen på Israels söner. De kom till Egypten tillsammans med Jakob, var och en med sin familj - - - Så dog Josef och hans bröder och alla deras samtida. Men israeliterna var fruktsamma och förökade sig, de växte till och blev så talrika att hela landet uppfylldes av dem. Då fick Egypten en ny kung, en som ingenting visste om Josef (2 Mos 1:1, 6-8).
Självfallet leder detta vidare till att det är under Yngre bronsåldern som vi ska söka fortsättningen på berättelsen; den tid då Abrahams efterkommande växer till ett stort folk och engageras som arbetare i faraos byggnadsprojekt. Huruvida även befrielsen inträffar under denna epok återstår däremot att se!
Bibelns andra bok börjar så:
Detta är namnen på Israels söner. De kom till Egypten tillsammans med Jakob, var och en med sin familj - - - Så dog Josef och hans bröder och alla deras samtida. Men israeliterna var fruktsamma och förökade sig, de växte till och blev så talrika att hela landet uppfylldes av dem. Då fick Egypten en ny kung, en som ingenting visste om Josef (2 Mos 1:1, 6-8).
Amenhotep I (ovan) var en av Nya rikets tidigaste härskare.
Väggmålning, nu i Neues Museum, Berlin. |
Byggnadsarbeten
När furstarna från Thebe lyckats driva ut de främmande, semitiska härskarna ur Nedre (norra) Egypten inleddes den tid som skulle bli den rikaste och mäktigaste i landets hela historia; det Nya riket. Denna guldålder regerades Egypten som ett enda enat rike av i stort sett bara två familjer, avkomlingar av en Tutmose respektive Rameses. De brukar numreras 18e och 19e dynastin av historikerna. Mellan dessa ligger en epok då några av Egyptens mest kända kungligheter lever; Amarna-tiden med Nefertiti, Eknaton och Tutankamon. Det nya riket var olyckligtvis mycket annorlunda jämfört med patriarkernas Egypten. Semiter sågs nu med misstro, ja rent av hat. Josef, som gjort landet så stora tjänster, glömdes bort. För semitiska ledare hade Nya riket ingen användning. Däremot kunde semiter i sig möjligen vara till nytta: Därför satte man fogdar över dem för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ramses, där farao hade sina förråd. Men ju mer man förtryckte dem, desto fler blev de och desto mer bredde de ut sig, så att egypterna kände sig hotade. Israeliterna tvingades till slavtjänst, och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och allt arbete på fälten, all denna slavtjänst som de tvingades till (2 Mos 1:11-14) |
Två sidor av samma sak: storhet åt Egypten men tvångsarbete för Israel
Den Yngre bronsåldern börjar med Nedre egyptens befrielse samt landets enande och fortsätter med en stabilisering av landets yttre gränser under faraonerna Ahmose, Amenhotep I och Tutmose I.
Därför tar går det en tid innan det påbörjas stora byggnadsarbeten. Det är inte förrän efter den tredje av faraoner efter Amose som landet och dess nye statsgudomlighet Amon börjar få glorifieras med stora tempel- och palats-byggen i en skala som helt saknar motsvarighet i egyptisk historia. En liten aning förvånansvärt är det ändå att ännu ingen på allvar tagit upp frågan om hur allt detta enorma byggande kunde vara möjligt. Alla de resurser som investerades överallt – var kom de ifrån?
Såvitt vi vet, såhär långt efteråt, koncentrerade det Gamla riket mycket av sin ekonomi för att uppföra de enormt stora pyramiderna i Giza, medan det Mellersta riket byggde många små officiella byggnader spridda över både Övre och Nedre egypten. Det Nya riket bygger inga pyramider, men tycks ändå ta det bästa av båda sina föregångare; för nu uppförs det stora byggnadsverk överallt i de Två länderna. Som om bara officiella byggnader inte vore nog, tillkommer under kort tid inte mindre än tre helt nya huvudstäder. Ingen av dem är särskilt liten heller. Egyptiska källor tiger om hur landet kunde ha råd med detta, men bara storskaligheten i byggandet är ett tyst vittne om att det måste ha funnits en rejäl arbetsstyrka till faraonernas förfogande!
Därför tar går det en tid innan det påbörjas stora byggnadsarbeten. Det är inte förrän efter den tredje av faraoner efter Amose som landet och dess nye statsgudomlighet Amon börjar få glorifieras med stora tempel- och palats-byggen i en skala som helt saknar motsvarighet i egyptisk historia. En liten aning förvånansvärt är det ändå att ännu ingen på allvar tagit upp frågan om hur allt detta enorma byggande kunde vara möjligt. Alla de resurser som investerades överallt – var kom de ifrån?
Såvitt vi vet, såhär långt efteråt, koncentrerade det Gamla riket mycket av sin ekonomi för att uppföra de enormt stora pyramiderna i Giza, medan det Mellersta riket byggde många små officiella byggnader spridda över både Övre och Nedre egypten. Det Nya riket bygger inga pyramider, men tycks ändå ta det bästa av båda sina föregångare; för nu uppförs det stora byggnadsverk överallt i de Två länderna. Som om bara officiella byggnader inte vore nog, tillkommer under kort tid inte mindre än tre helt nya huvudstäder. Ingen av dem är särskilt liten heller. Egyptiska källor tiger om hur landet kunde ha råd med detta, men bara storskaligheten i byggandet är ett tyst vittne om att det måste ha funnits en rejäl arbetsstyrka till faraonernas förfogande!
Rikedomar kom från de underkuvade grannarna i norr (Kanaans purpur) och söder (Nubiens guld) och Nilens årliga översvämning gjorde den svarta myllan bördig nog att producera riktigt stora mängder livsmedel; men alla de händer som gjorde arbetet måste ju också ha kommit någonstans ifrån!
Lår oss emellertid låta den frågan vila lite och återkomma till den, när vi tagit oss en titt på vilka de stora egyptiska byggherrarna egentligen var. |
Den här sidan korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Den granskades senast den 8 januari 2023.
Den granskades senast den 8 januari 2023.