Äldre bronsålder - långt före Sara och Abraham

Under äldre bronsålder är Jerusalem en rik stad. Den har råd att hugga tunnlar i berget ner till källan vid Gihon. De nya bronsyxorna gör tunnelbygget tekniskt möjligt. Ekonomiskt finansieras det av exporten av vin och olja, som den här lilla delen av världen har monopol på. De växer varken i Egypten eller i Mesopotamien, alltså varken väster eller öster om Jerusalem.

I Egypten gör den militära fördelen av bronsvapen att landet enas under en enda ledare. Något senare leds landet av denne härskare, Kasekhem.


Han är från den andra av de många kungafamiljer som regerar landet runt Nilen - och statyn är den äldsta kända kungabilden vi har kvar.

---

Vem som hittade på att blanda koppar och tenn vet vi inte. Den tidigaste riktigt kända icke kungliga person vi känner till från Egypten är Imhoptep, arkitekt och läkare till Zozer under den tredje kungliga familjen i Egypten.

Statyer som den till vänster har vi av Imhotep först från Hellenistisk tid, men han är nämnd i samtida källor så vi vet att han funnits.

---

Imhotep är arkitekt till trappstegspyramiden byggd för Zozer:

Det Egypten som är stenrikt nog att ha råd att bygga de stora pyramiderna i Giza är hemland till kungamodern Hetep-Heres. Hon är stammoder till pyramidbyggarna Keops, Kefren och Mykerinos. Hennes grav hittades orörd med portabla möbler och rum. Vackrast är  sovrummet konstruerat som ett flyttbart tält – som vore det inspirerat av beskrivningen av Tabernaklet i 2 Mos 26:15-30!

Hela härligheten är utställd på det stora Egyptiska muséet i Kairo.

En viss idé av hur det ser ut kan möjligen ges av skissen till höger, från en fransk bok om Egyptisk konst och arkitektur.

(Copyright  1965 Desclee De Brouwer)

Administrationen av ett enat Egypten var möjlig genom att egyptierna inte bara uppfunnit bronset, utan även hittat på ett sätt att skriva:

   Hieroglyfer

Här en mycket vacker text från den pyramid som byggdes som grav för Egyptens mest långregerande kung (94 år):

   Pepi II

Hieroglyferna är ett ganska komplicerat skriftspråk,
med hundratals tecken att lära sig för den som vill
kunna läsa dem.

Skrivarna var därför en särskild grupp med hög status
i det egyptiska samhället i alla tider, fast de kanske inte var en så extremt sluten och elitistisk grupp som vi läst
i våra skolböcker - den bilden fick vi av engelska fina akademiker som nog såg lite för mycket av sig själva
i de egyptiska skrivarna.

Fina statyetter av skrivarna finns i varje fall bevarade
från alla av Egyptens olika tidsperioder - originalet till
den här kan man hitta i Berlin (kopian här inköptes på
loppmarknad i Paris).

Ett annat väl administrerat samhälle, som genom kanalbyggen odlade upp landet mellan Eufrat och Tigris, byggdes
upp av Sumererna. De var inte enade i en enda stat, som Egypten. De hade en gemensam kultur, men politiskt var de delade i flera stadsstater. En av de mäktigaste var Ur, en stor hamn- och handelsstad i södra delen av tvåflodslandet Mesopotamien.

Sumererna skrev också, men inte hieroglyfer, utan kilskrift, intryckt i lertavlor.

Till höger finns ett affärstransaktionskvitto från tredje dynastin i Ur, 4000 år gammalt.


Den vackra texten här under är emellertid betydligt yngre (bara 2600 år eller så).

Denna sida saknar en bild allt sedan början. Den är ersatt med en skiss vid granskningen den 23 januari 2016.
Den 18 maj 2019 lades till en bild på en liten kilskriftstavla från Ur i slutet av den sumeriska tiden, runt 2000 f.Kr,
samt den svarta basaltstatyetten av en egyptisk hieroglyfskrivare.
Sidan korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 1 december 2020.