Kanaan: de rika stadsstaternas Purpurfärgade land
(gammaltestamentlig fördjupning)
Själva namnet Kanaan betyder Purpurlandet. Kanske syftar det på de värdefulla snäckor som finns i havet utanför och som bär de ämnen som kan färga tyg i purpur. Att sådant tyg var dyrt och bara användes av samhällets toppskikt är i sig en antydan om Kanaans rikedom. Att landet var rikt nog att hålla sig med många stadsstater, var och en med sitt eget kungliga hov, kan vi läsa i berättelserna om Josua och Israels folks första möte med landet:
|
De fem amoreiska kungarna, kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakish
och kungen i Eglon, samlades med alla sina trupper, (Jos 10:5a) Detta är de kungar i landet som Josua och israeliterna besegrade . . . i . . .hettiternas, amoreernas, kanaaneernas, perisseernas, hiveernas och jevuseernas land: kungen i Jeriko, kungen i Aj nära Betel, kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakish, kungen i Eglon, kungen i Geser, kungen i Devir, kungen i Geder, kungen i Horma, kungen i Arad, kungen i Livna, kungen i Adullam, kungen i Mackeda, kungen i Betel, kungen i Tappuach, kungen i Hefer, kungen i Afek vid Sharon, kungen i Madon, kungen i Hasor, kungen i Shimron, kungen i Meron, kungen i Akshaf, kungen i Tanak, kungen i Megiddo, kungen i Kedesh, kungen i Jokneam vid Karmel, kungen i Dor vid Dors uppland, kungen i Gojim i Galileen och kungen i Tirsa. Allt som allt trettioen kungar. (Jos 12:7a, 8b-24) |
En rad stenar för tillbedjan i bronsålderns Geser (ovan)
Foton: Rockefellermuséet, östra Jerusalem Bronsålderns välbefästa Jeriko (nedan) 
|
Sedan länge har arkeologin bekräftat detta; det land israeliterna kom till hade en mängd självstyrande städer, alla omgivna av höga och välbyggda murverk. Spejarnas rapport och Josuas kungalistor har därmed sin fasta grund i verkligheten. Murarna vittnar dessutom själva om landets rikedom och kulturella nivå, eftersom endast ett rikt, väl organiserat samhälle kunnat åstadkomma så stora byggnadsverk.
Med Kanaan som stadsstaternas land i bakhuvudet, är det nu dags att se efter hur abrahamsberättelserna beskriver landet.
Med Kanaan som stadsstaternas land i bakhuvudet, är det nu dags att se efter hur abrahamsberättelserna beskriver landet.
Hur man orienterar sig i Abrahams Kanaan
Guds kallelse till Abraham att flytta till Kanaan innebar han skulle vandra omkring i det land som Gud lovat att ge hans ättlingar. Låt oss börja med att se efter hur berättelsen beskriver vandringen och hur den anger var Abraham befinner sig. Vilka är alltså Kanaans landmärken och riktningsvisare?
När de kom fram till Kanaan fortsatte de in i landet,
ända till den heliga platsen vid Shekem, till Orakelterebinten.
Därifrån fortsatte han till bergen öster om Betel och slog läger
så att han hade Betel i väster och Aj i öster.
Och Abram flyttade sina tält och kom till Mamres lund vid Hebron.
Abram byggde där ett altare åt HERREN
(1 Mos 12:5, 8, 13:18)
En sådan sammanställning, baserad på var Abraham stannat till under sin vandring och byggt altaren, tycks antyda två saker. För det första är Abraham inte en stadsinnevånare, utan en nomad. Han vandrar från lägerplats till lägerplats och där han slår läger slår han upp sina tält. För det andra väljer inte alls berättelsens författare att ange Abrahams position i första hand med hjälp av städer eller ortsnamn. Kanaans landmärken är istället träd eller lundar; grupper av träd.
När de kom fram till Kanaan fortsatte de in i landet,
ända till den heliga platsen vid Shekem, till Orakelterebinten.
Därifrån fortsatte han till bergen öster om Betel och slog läger
så att han hade Betel i väster och Aj i öster.
Och Abram flyttade sina tält och kom till Mamres lund vid Hebron.
Abram byggde där ett altare åt HERREN
(1 Mos 12:5, 8, 13:18)
En sådan sammanställning, baserad på var Abraham stannat till under sin vandring och byggt altaren, tycks antyda två saker. För det första är Abraham inte en stadsinnevånare, utan en nomad. Han vandrar från lägerplats till lägerplats och där han slår läger slår han upp sina tält. För det andra väljer inte alls berättelsens författare att ange Abrahams position i första hand med hjälp av städer eller ortsnamn. Kanaans landmärken är istället träd eller lundar; grupper av träd.
Gamla murar från staden utan namn, ruinen Aj
Foto: Rockefellermuséet, östra Jerusalem |
Antyder användandet av träd (enskilda eller i små grupper) att träd är tillräckligt ovanliga för att vara tydliga riktningsvisare och positionsangivare? Varför används inte städerna på det sättet? Ett av de namn som faktiskt anges i texten kanske kan ge oss en ledtråd; Aj.
Platsen Aj har nämligen inget namn. Den betecknas med ett substantiv, som helt enkelt bara betyder ruin. Aj är alltså inte en bebodd plats, och det skulle få förklara det meningslösa med att ange den som mål för en vandring. Abraham som nomad kan varken ha köpt eller sålt något i Aj eller ens haft något med stadens invånare att göra – helt enkelt därför att platsen var tom, öde och obebodd; en ruin. |
Nu uppstår förstås genast frågan om varför Abraham undviker att besöka städer i Kanaans land. Beror det på hans tro? Leder Gud honom till urgamla kultplatser för att göra anspråk på dem för den Högstes räkning? Säkert, men beror det också på att det i själva verket är ont om städer att besöka?
Ett sätt att få reda på om det är gott eller ont om städer, är att titta på samhällets toppskikt. Många städer borde ju rimligtvis avspegla sig i att det finns många kungar också; eftersom varje stadsstat har sin egen styrande kung (eller
vi kanske skulle kalla honom furste eller hövding)?
Den här sidan korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Tre svartvita bilder byttes mot bättre den 8 januari 2023.
Ett sätt att få reda på om det är gott eller ont om städer, är att titta på samhällets toppskikt. Många städer borde ju rimligtvis avspegla sig i att det finns många kungar också; eftersom varje stadsstat har sin egen styrande kung (eller
vi kanske skulle kalla honom furste eller hövding)?
Den här sidan korrekturlästes språkligt vid en generell översyn av hela hemsidan - den 28 november 2020.
Tre svartvita bilder byttes mot bättre den 8 januari 2023.