Var i tiden hittar vi Abrahams Kanaan?
(gammaltestamentlig fördjupning)
Bakgrundsbeskrivningen är klar. Återstår för oss att hitta ett avsnitt i historien som innehåller det som Abraham har upplevt; ett Kanaan utan stora stadsstater, istället med nomadliv, boskapsskötsel, tält, torka, hungersnöd – men en tättbefolkad och rik slätt vid vad som idag är Döda havet.
För att kunna göra detta måste vi först fundera lite på hur vi orienterar oss i tiden. Det visar sig vara relativt enkelt för sådant som hänt för inte allt för länge sedan. Ju längre bort från oss vi kommer, däremot, desto besvärligare blir all form av kronologi. Så mycket information har gått förlorad – av tidens tand, brand, krig och örlig, men också av ren och skär återanvändning. Både sten och metaller har varit värdefulla nog att användas om och om igen genom historien och inte sällan har vi ingen aning om när eller var de ursprungligen var i bruk.
Själva använder vi ofta vår egen tideräkning för kronologiska överväganden. Det går att göra så länge vi vet att den börjar för 2,000 år sedan och knappast var allmänt använd före år 1,000. Innan dess kan en övergripande kronologi skapas av de riken eller kulturer som var förhärskande. Med Jerusalem som fokus kan vi konstatera att början av vår tideräkning, när Nya testamentets tid inträffar, överlappas av romersk tid.
Det romerska imperiets tid föregås av den hellenistiska eran, då en grekisk kultur var det högsta mode. Innan dess regerar perserna, som tagit över efter Babylonien. Dessa segment i tiden är tillsammans ungefär sex århundraden.
Före år 600 f.Kr. brukar historikerna istället för utifrån folk och riken ge namn åt delar av tiden utifrån de mest avan-cerade material människor kunnat använda för att tillverka sina verktyg.
En fortsatt resa bakåt i tiden från det babyloniska imperiet leder först genom järnåldern, sedan genom bronsåldern och till slut når vi mänsklighetens dimhöljda ursprung i den tid när inga metaller alls ännu kommit i bruk. Efter smarta hjärnors upptäckt att flinta gick att klyva för att skapa vassa eggar till bland annat knivar och pilspetsar kallas detta stenåldern.
En tabell som sammanfattar vad som nyss skrivits skulle kunna se ut såhär (i tabellen har järnåldern och bronsåldern delats upp i mindre delar, så som historiker brukar göra):
För att kunna göra detta måste vi först fundera lite på hur vi orienterar oss i tiden. Det visar sig vara relativt enkelt för sådant som hänt för inte allt för länge sedan. Ju längre bort från oss vi kommer, däremot, desto besvärligare blir all form av kronologi. Så mycket information har gått förlorad – av tidens tand, brand, krig och örlig, men också av ren och skär återanvändning. Både sten och metaller har varit värdefulla nog att användas om och om igen genom historien och inte sällan har vi ingen aning om när eller var de ursprungligen var i bruk.
Själva använder vi ofta vår egen tideräkning för kronologiska överväganden. Det går att göra så länge vi vet att den börjar för 2,000 år sedan och knappast var allmänt använd före år 1,000. Innan dess kan en övergripande kronologi skapas av de riken eller kulturer som var förhärskande. Med Jerusalem som fokus kan vi konstatera att början av vår tideräkning, när Nya testamentets tid inträffar, överlappas av romersk tid.
Det romerska imperiets tid föregås av den hellenistiska eran, då en grekisk kultur var det högsta mode. Innan dess regerar perserna, som tagit över efter Babylonien. Dessa segment i tiden är tillsammans ungefär sex århundraden.
Före år 600 f.Kr. brukar historikerna istället för utifrån folk och riken ge namn åt delar av tiden utifrån de mest avan-cerade material människor kunnat använda för att tillverka sina verktyg.
En fortsatt resa bakåt i tiden från det babyloniska imperiet leder först genom järnåldern, sedan genom bronsåldern och till slut når vi mänsklighetens dimhöljda ursprung i den tid när inga metaller alls ännu kommit i bruk. Efter smarta hjärnors upptäckt att flinta gick att klyva för att skapa vassa eggar till bland annat knivar och pilspetsar kallas detta stenåldern.
En tabell som sammanfattar vad som nyss skrivits skulle kunna se ut såhär (i tabellen har järnåldern och bronsåldern delats upp i mindre delar, så som historiker brukar göra):
|
Era
Stenålder Bronsålder Järnålder Babylonisk tid Persisk tid Hellenistisk tid Romersk tid |
Äldre bronsålder Järnålder I |
Del-era
Mellersta bronsåldern Järnålder II |
Yngre bronsålder |
Tabell 1 - mycket grov kronologisk översikt
Betraktar vi tabellen ovan får vi konstatera att det tyvärr är en väldigt minimalistisk kronologisk lista. Det behövs en del kött på benen för att få mera grepp om vad som tilldrar sig i respektive del-era. Med Jerusalem som fortsatt centrum kan vi utveckla tabellen till att även innehålla vad som är mest typiskt för respektive tidsperiod.
|
Era, ibland i delar
Stenålder (neolithic, chalcolihtic) Bronsålder Äldre bronsålder Mellersta bronsåldern Yngre bronsålder Järnålder Järnålder I Järnålder II Persisk tid Hellenistisk tid Romersk tid |
Karakteristik (nyckelord)
Till och med den tid då koppar börjar att användas Från att skrivkonsten uppfinns till att de stora pyramiderna byggts Under vilken alfabetet börjar användas, senare också stridsvagnar Egyptens höjdpunkt som rikast och mest inflytelserikt imperium Från Josua och Filistéerna till profeten Samuel och kung Saul Kungatid i Israel och Juda; från David till Jojakin Från Serubbabel, Esra och Nehemja till översteprästen Jaddua Från Alexander den store till general Pompejus Inklusive den tid Jesus och hans apostlar lever |
Tabell 2 – kronologisk översikt mycket kortfattat beskriven
Till tabell 2 bör det läggas till några förklaringar. För det första att översteprästen Jaddua är den siste, kronologiskt sett, namngivne personen i de hebreiska skrifterna. Han ska ha haft en dröm där Gud instruerat honom att gå ut och möta en ankommande furste och visa upp Daniels profetior. Fursten var Alexander den store, som ju just uppfyllt stora delar av Daniels syner.
För det andra inleds Matteusevangeliet med att kalla Jesus “Kristus, son av David, som var son av Abraham.” Vetskapen om att Abraham lever före David och att David lever i början av Järnåldern, gör det omöjligt att placera Abraham där.
Abraham lever alltså under bronsåldern. Frågan är då: under vilken del? Vilken av de tre del-eror som tillsammans är bronsåldern har liknande förhållanden som de som är bakgrund till Abrahams liv? För att få veta det behöver vi ta till oss aktuell information om bronsålderns ekonomi.
Den här sidan korrekturlästes språkligt vid generella översyner av hela hemsidan - den 28 nov 2020 och 8 jan 2023.
För det andra inleds Matteusevangeliet med att kalla Jesus “Kristus, son av David, som var son av Abraham.” Vetskapen om att Abraham lever före David och att David lever i början av Järnåldern, gör det omöjligt att placera Abraham där.
Abraham lever alltså under bronsåldern. Frågan är då: under vilken del? Vilken av de tre del-eror som tillsammans är bronsåldern har liknande förhållanden som de som är bakgrund till Abrahams liv? För att få veta det behöver vi ta till oss aktuell information om bronsålderns ekonomi.
Den här sidan korrekturlästes språkligt vid generella översyner av hela hemsidan - den 28 nov 2020 och 8 jan 2023.