Persisk tid - slutet av den hebreiska Bibelns berättelse

Året 539 f.Kr. hade perserkungen Kores lyckats överlista Babylons försvar och erövrat den stad alla trodde var ointaglig.

Det berättas långt senare att det var genom att leda bort Eufrats vatten och marschera in på flodbottnen - fast andra påstår att det var förrädare som öppnade portarna inifrån. Hur det exakt gick till vet vi alltså inte, bara att Babylon föll i persernas händer.

Till höger persiska soldater, ursprungligen från en vägg
i Persepolis, nu i Pergamonmuseet  i Berlin.

Väl installerad som babyloniens nye kung gjorde Kores ett genidrag, som vann allas hjärtan. Han tog reda på vilka folk Babylon besegrat och vilka deras gudomligheter var och begärde att dyrkan av dem skulle återupptas. Det gällde även de babyloniska gudarna, där kungen hade en viktig roll, särskilt på nyårsdagen. Allt detta hade Nabonidus försummat. Resultatet blev att allas hjärtan gladdes över Kores.

På British Museum kan kung Kores beslut beskådas (som på bilden till vänster) i sin fulla längd.

Även judarna omfattades av Kores återställelsepolitik. De fick tillbaka utrustning och verktyg som tagits ur templet i Jerusalem och ombads återvända hem och bygga upp templet igen. Perserkungen lovade vara med och betala och det enda han begärde i gengäld var att i tempeltjäns-ten nämnas i  leviternas förböner.

537 f.Kr, precis 70 år efter att Juda i praktiken förlorat sin självständighet, la judarna under prins Serubabel grunden till sitt tempel och tjoget år senare, 70 år efter att det förstörts, år 516 f.Kr. kunde templet återinvigas.

Jerusalem självt var fortfarande i ett förskräckligt skick. Det var så illa att Nehemja, när han hörde en rapport från ögonvittnen frågade Gud vad just han kunde göra.

Resultatet av detta blev perserkungens tillstånd till Nehemja att resa till Jerusalem för att bygga upp staden och dess murar igen. Trots olika omgivande stormäns motstånd lyckades Nehemja och murarna kunde helgas åt Herren år 444 f.kr.

Till höger syns de närmast till vänster och högst upp i mitten på foto från Davids stad i Jerusalem.

Ett århundrade senare, i en av perserrikets fyra huvud- städer, Susa, räddade den unga drottning Ester livet på alla sina landsmän i hela riket.

Från den tidigare kung Darius I:s stora festsal (adapana) i Susan kommer den glaserade tegelväggen till vänster - nu i Louvren. Paris (fotograferad i december 2023).

Än idag firas Esters hjältedåd och modiga sätt att avvärja historiens första globala antisemitism under februari i festen kallad Purim.

Den här sidan har redigerats senast den 23 januari 2016. Då lades det till ett foto på persiska soldater.
Några stavfel rättades den 7 augusti 2016.
Bild på Cyruscylindern flyttades hit från sidan om den babyloniska fångenskapen den 19 maj 2019.
Avsnittet om Ester las till den 7 januari 2023, efter att texten korrekturlästs igen.