Sydriket Juda - Davids familjs kungadöme (931 - 586 f.kr.)
Den store Salomo somnade in 931 f.Kr. efter att ha byggt upp administration, försvar, städer och lagt in garnisoner på strategiska ställen i riket. Bibeln nämner Hazor, Megiddo och Gezer särskilt.1 Rikets huvudstad Jerusalem var magnifik med flera palats för Salomo och hans olika (ofta utländska) fruar. Till detta det nybyggda templet. Men allt detta hade kostat enorma mängder pengar och hårt arbete utfört av den hebréiska allmänheten. Av efterträdaren Rehabeam bad därför israeliterna genast om skattelättnader.
Den nye kungen Rehabeam blev rädd att folket nu skulle styra honom och inte tvärt om och sa nej. Då lämnade tio av Israels stammar riket. Som om det inte skulle vara nog kom bara fem år senare nästa katastrof för Davids kungafamilj i form av en invasion söderifrån, från Egypten. Året var 926 f.Kr. Den invasionen leddes av gamle farao Sisak I, som ristar sin rapport på en vägg i det stora egyptiska rikstemplet i Karnak.
1 se 2 Kungaboken 9:15
Den nye kungen Rehabeam blev rädd att folket nu skulle styra honom och inte tvärt om och sa nej. Då lämnade tio av Israels stammar riket. Som om det inte skulle vara nog kom bara fem år senare nästa katastrof för Davids kungafamilj i form av en invasion söderifrån, från Egypten. Året var 926 f.Kr. Den invasionen leddes av gamle farao Sisak I, som ristar sin rapport på en vägg i det stora egyptiska rikstemplet i Karnak.
1 se 2 Kungaboken 9:15
|
Om Sisak tog med sin företrädares dotter, Salomos änka, hem berättar inte historien, men han tog det mesta av värde bort från Jerusalem.
Någon större nytta tycks det emellertid inte ha haft för Egypten, som snart efter farao Sisaks död slets sönder av inhemska strider och invasioner söderifrån. I Jerusalem fortsatte tempeltjänsten till Guds ära och från Salomos tempel har vi kvar ett litet granatäpple gjort av elfenben (bilden nedan) med texten Till Herrens tjänst, helig för prästerna. Fast några tror den är en förfalskning 
|
|
Det nästa vi hör om Juda beror på samarbete med nord- riket Israel i dess krig mot Araméerna, under Josafat och Joram (nämnd på stenen till höger år 842 f.Kr.).
Kung Ahas vill däremot inte ingå i en sådan allians år 734, utan föredrar att lita på Assyrien, vilket irriterar profeten Jesaja ordentligt i början av hans långa tjänst. 
Ett avtryck av Ahas sigill ser vi till vänster! |
|
|
Ahas återupprättar, som den ende kungen i hela Judas historia, en mängd kultplatser utanför jerusalem. En av dem hittar arkeologerna demonterad under en öppen plats i fästningen i Arad i södra juda. Ahas son Hiskias religiösa reform anses nu vara orsaken till att det lilla templet tagits ur bruk för gott strax före år 700 f. Kr. Fotot är från Israels museum i Jerusalem dit templet förts och ställts upp så som det såg ut på Ahas tid. |
Juda verkar nu en tid ha blivit lämnat i fred och levt ganska hyfsat på export av vin och (oliv)olja som alltid gillades och uppskattades av omgivningen. I varje fall till Assyrien gjort slut på nordriket. Den kloke kung Hiskia lät sig inte gå några tillfällen ur händerna utan förberedde sig noga för Assyriens ankomst. Han förstärkte Jerusalems förvar, lät hugga ut en ny tunnel för att leda vatten in i staden och gömma källan. Dessutom la han upp förråd av livsmedel. Vi har kvar stora mängder skärvor av krukor vars handtag stämplats med orden Tillhör kungen.
|
|
|
|
Den assyriske storkungen Sanherib hade först stor framgång med sin kampanj mot Juda. Han la under sig en mängd mindre samhällen och belägrade och intog rikets andra stad i storlek, Lakish. Hemma i Assyrien lät han göra stora reliefer som avbildade hans seger.
|
|
Sanheribs fortsatta fälttåg mot Juda såg ut att gå som på räls.
Angreppet på Jerusalem gick däremot inte alls varken enligt plan eller som förväntat för assyrierna.
Jerusalem höll stånd och Sanherib tvingads indirekt erkänna sitt nederlag genom att hans berättelse om belägringen avslutas med att han inneslutit Hiskia inne i Jerusalem som en fågel i en bur. Någon segerrapport han han alltså inte leverera till eftervärlden.
Texten finnns idag på British museum (fotot t.h. från augusti 2022).
Året var 701 f.Kr.
Från Hiskias tid har vi den äldsta bibeltexten som finns kvar, skriven
på silver som rullats ihop till en liten bokrulle. Texten är den Aronitiska välsignelsen, som alltså använts i minst 2700 år nu:
HERREN välsigne dig och bevare dig.
HERREN låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
HERREN vände sitt ansikte till dig och give dig frid
(4 Mosebok 6:24 – 26).
|
Hiskias son Manasse, vars sigill ser ut som till höger, verkar varit mer försiktig än sin far och valde att underordna sig Assyrien. Under hans långa regeringstid på 55 år slapp så Juda föra krig mot politiska yttre fiender. Men priset var högt. Israels Gud stog inte högt i kurs då och landet började fyllas av främmande gudomligheter och olika slags hemska avgudabilder.
|
|
|
Det var kung Josia som omkring 621 f.kr. insåg att det krävdes en reformation. Han försökte rensa bort alla styggelserna ur Juda, renovera templet – och riva ner konkurrerande tempel och altaren. Foto t.v. av ett hoppusslat rivet altare finns nu att se i Jerusalem. |
Under tiden började Assyrien få igen för gammal ost. Babylonierna hade förenat sig med mederna från bergen i nuvarande Iran i flera intensiva angrepp och assyrierna tvingades ge upp den ena stora staden efter den andra. I det läget bestämde sig Egypten för att ge Assyrien hjälp. Farao Necho II (vars namn finns på bilden till höger) planerade att tåga genom Kaanan ända bort till Mesopotamien.
I Jerusalem var ingen ledsen över Assyriens svåra belägenhet och tyckte det vore bäst om den Egyptiska förstärkningen aldrig kom fram. Därför samlade Josia sina militära resurser vid Megiddo för att utnyttja dess strategiska läge emot en övermäktig egyptisk armé.
Det gick som det måste gå och i de hårda striderna sårades kung Josia och dog på väg hem till Jerusalem. Bibeln berättar inget om fortsättningen, men han stupade inte förgäves! Att slå ner Josias motstånd tog mycket mer tid och kraft än Egypten och Assyrien hade råd med.
I Jerusalem var ingen ledsen över Assyriens svåra belägenhet och tyckte det vore bäst om den Egyptiska förstärkningen aldrig kom fram. Därför samlade Josia sina militära resurser vid Megiddo för att utnyttja dess strategiska läge emot en övermäktig egyptisk armé.
Det gick som det måste gå och i de hårda striderna sårades kung Josia och dog på väg hem till Jerusalem. Bibeln berättar inget om fortsättningen, men han stupade inte förgäves! Att slå ner Josias motstånd tog mycket mer tid och kraft än Egypten och Assyrien hade råd med.
Farao Necho kom för sent för att tillsammans med Assyrien återta Haran från Babylonien och året 612 f.Kr. kom slutet
för Assyrien. Allt vad profeterna siat gick i uppfyllelse med förskräckelse.
Nechos arme tvingades flera gånger till reträtt av den babyloniske kronprinsen Nebukadnessar. Denne passade på att hälsa på i Juda också. I samband med detta fick han 605 f.Kr. bud om sin fars död och fick tvi ngades en snabb återresa för att krönas till kung i Babylon i augusti. Med sig hem tog han en gisslan av begåvade unga judiska män.1
Den av Jeremia förutspådda sjuttioåriga underdånigheten under Babel hade börjat.2
1 Om några av dem handlar berättelserna i Daniels bok.
2 Jeremia 25:11, 29:10.
Denna sida gavs ett betydligt bättre foto av farao Necho II:s kartouche den 22 januari 2016.
Sigillavtryck från Ahas och Manasse, samt årtal för Ahas och Joram, förutom Josafats namn, las till den 1 mars 2019.
Bild på kopian av granatäpplet från Salomos tempel tillkom kvällen den 18 mars 2019.
Sidan rättades den 31 jan 2020: den faraodotter Salomo gift sig med kan inte ha varit dotter till Sisak (Soshenq I).
Texten korrekturlästes och rättades den 1 december 2020; Nebukadnessar kröntes innan besöket i Jerusalem 605 f.kr.
Sidan rättades den 2 augusti 2021 med bättre text om slagen vid Megiddo och Haran.
Den 7 jan 2023 byttes fotot från Hiskias tunnel ut och las till ett avsnitt om Ahas lilla tempel i Arad. Bilder från Hiskias
tunnel och befästningsverk byttes till bättre. Samma sak med Taylors prisma (Sanheribs rapport från Juda).
Samtidigt korrekturlästes hela texten och fakta kontrollerades.
för Assyrien. Allt vad profeterna siat gick i uppfyllelse med förskräckelse.
Nechos arme tvingades flera gånger till reträtt av den babyloniske kronprinsen Nebukadnessar. Denne passade på att hälsa på i Juda också. I samband med detta fick han 605 f.Kr. bud om sin fars död och fick tvi ngades en snabb återresa för att krönas till kung i Babylon i augusti. Med sig hem tog han en gisslan av begåvade unga judiska män.1
Den av Jeremia förutspådda sjuttioåriga underdånigheten under Babel hade börjat.2
1 Om några av dem handlar berättelserna i Daniels bok.
2 Jeremia 25:11, 29:10.
Denna sida gavs ett betydligt bättre foto av farao Necho II:s kartouche den 22 januari 2016.
Sigillavtryck från Ahas och Manasse, samt årtal för Ahas och Joram, förutom Josafats namn, las till den 1 mars 2019.
Bild på kopian av granatäpplet från Salomos tempel tillkom kvällen den 18 mars 2019.
Sidan rättades den 31 jan 2020: den faraodotter Salomo gift sig med kan inte ha varit dotter till Sisak (Soshenq I).
Texten korrekturlästes och rättades den 1 december 2020; Nebukadnessar kröntes innan besöket i Jerusalem 605 f.kr.
Sidan rättades den 2 augusti 2021 med bättre text om slagen vid Megiddo och Haran.
Den 7 jan 2023 byttes fotot från Hiskias tunnel ut och las till ett avsnitt om Ahas lilla tempel i Arad. Bilder från Hiskias
tunnel och befästningsverk byttes till bättre. Samma sak med Taylors prisma (Sanheribs rapport från Juda).
Samtidigt korrekturlästes hela texten och fakta kontrollerades.