När riket styrs från Aketaton - under Amarnatiden
|
Familjen Tutmoses hödjpunkt under Amenhotep III tog en minst sagt spännande vändning med efterträdaren, som började sin regering under namnet Amenhotep IV.
Han började bygga det Nya rikets andra stora huvudstad, ungefär halvvägs ner längs Nilen från Thebe till havet. Detta nybygge grundades på ett revolutionerande nytänk i egyptisk teologi - momoteismen. Farao Amenhotep IV övergav Thebe och det mäktiga prästerskapet i Amons allatempel där och proklamerade att det bara finns en enda gud, solljuset Aton. Han bytte samtidigt namn till Eknaton och började som sagt bygga en egen huvudstad, Aketaton i dagens Tell-El-Amarna, där han levde lyckligt familjeliv med den undersköna Nefertiti och parets sex vackra döttrar. |
|
|
|
|
Farao Eknaton är fotograferad i Neues Museum; Berlin Hustrun Nefertiti (kopia) i Medelhavshavsmuseum, Stockholm Rekonstruktionerna är Rozencrucial Museum, Sa Clara, USA |
Enligt tidens sed har hovfunktionärerna huggit ut sina gravar i klipporna väster on Aketaten där de låtit måla vackra bilder av sig själva och nämnt den Farao de tjänat. I en sådan grav finns en hymn till den nya guden Aton som sägs vara skriven av Nefertitis make. Den är förvånansvärt lik en av hebréernas psalmer.
Mäktig är du, Herre, min Gud, i höghet och härlighet är du klädd, du sveper dig i ljus som i en mantel.
Otaliga är dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du skapat.
Där är havet, det väldiga, vida, med en myllrande skara utan tal av djur både stora och små. - - -
Alla sätter sitt hopp till dig, du skall ge dem föda i rätt tid. Du ger dem, och de tar emot,
du öppnar din hand, och de äter sig mätta (Ps 104 1 – 2a, 24 – 25; 27 – 28).
Naturligtvis behöver vi fråga: har självaste farao inspirerats av hebréernas tro?
Mäktig är du, Herre, min Gud, i höghet och härlighet är du klädd, du sveper dig i ljus som i en mantel.
Otaliga är dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du skapat.
Där är havet, det väldiga, vida, med en myllrande skara utan tal av djur både stora och små. - - -
Alla sätter sitt hopp till dig, du skall ge dem föda i rätt tid. Du ger dem, och de tar emot,
du öppnar din hand, och de äter sig mätta (Ps 104 1 – 2a, 24 – 25; 27 – 28).
Naturligtvis behöver vi fråga: har självaste farao inspirerats av hebréernas tro?
|
|
Ytterligare en intressant biblisk parallell har tyska
arkeologer funnit i Tell-El-Amarnas statsarkiv. Där finns bland utrikeskorrespondensen även brev från egyptiska lydkungar i Kannans land. De rapporterar om oroligheter. Bråkmakare tränger in över gränsen österifrån och stör lag och ordning. Vore det kanske möjligt för farao att understödja sin ödmjuke tjänare med någon militär hjälp? Även en liten styrka på bara något tiotal skulle vara till mycket stor nytta! Det diskuteras huruvida dessa bråkmakare, som Amarnabreven kallar Haribu, har något släktskap med de bibliska hebreérna. Klart är i varje fall att Egyptens styre över buffertstaten Kanaan knappast kan tas för given. Utan fortsatt bevakning går den av tidens förändringar helt enkelt förlorad. |
|
Amarnabrev
från Eknatons statsarkiv i Aketaton, nu vid Tell-El-Amarna, Egypten Från Abdi-Hepa i Jerusalem (ovan till vänster); och till Aziru av Amurru (ovanför till höger); båda i Pergamon Museum, Berlin Från de Kanaaneiska furstarna Baida (längst t h) respektive Shuwardata (närmast till höger); båda på Louvren, Paris |
|
|
Den här andra delen av den historiska fördjupningen om Nya riket
publicerades den 8 januari 2016.
Den korrekturlästes 18 januari och flyttades hit 5 augusti 2016.
publicerades den 8 januari 2016.
Den korrekturlästes 18 januari och flyttades hit 5 augusti 2016.