Kronologiska, historiska och arkeologiska nyheter våren 2022
Här är sparat sådant som publicerats som nyheter.
Det nyaste ligger överst - sidan är organiserad i omvänd kronologisk ordning.
Beklagar om en och annan länk är bruten. Sådant händer vid hänvisningar till äldre nyhetssidor.
Nyheter från våren 2022 arkiverades den 2 maj, författarens föräldrars bröllopsdag.
Det nyaste ligger överst - sidan är organiserad i omvänd kronologisk ordning.
Beklagar om en och annan länk är bruten. Sådant händer vid hänvisningar till äldre nyhetssidor.
Nyheter från våren 2022 arkiverades den 2 maj, författarens föräldrars bröllopsdag.
Amuletten från berget Ebal - ett kontroversiellt fynd, som väckt mycken debatt
Bibelns trovärdighet stärks återigen av forskningen, menar ledaren i Världen idag, medan Tel Aviv- baserade HaAretz noterar att det är evangelikala arkeologer som offentliggjort fyndet och varnar för brist på vetenskaplig opartiskhet.
Detta är ett bra exempel på att arkeologi i Bibelns länder aldrig är bara arkeologi- Källkritik uppmuntras alltid!
Diskussionen las ut den 8 april, den fyrtiofjärde krigsdagen
Bibelns trovärdighet stärks återigen av forskningen, menar ledaren i Världen idag, medan Tel Aviv- baserade HaAretz noterar att det är evangelikala arkeologer som offentliggjort fyndet och varnar för brist på vetenskaplig opartiskhet.
Detta är ett bra exempel på att arkeologi i Bibelns länder aldrig är bara arkeologi- Källkritik uppmuntras alltid!
Diskussionen las ut den 8 april, den fyrtiofjärde krigsdagen
Om Exodus - uttåget ur Egypten
Såhär års, strax före påsk, brukar det publiceras artiklar som debatterar hela Bibelns berättelse om israeliternas räddning från Egyptens farao. Först ut var en diskussion om de tio plågor som tvingade farao att släppa Guds folk, i Biblical Archaeology Review (utlagd den 11 april). Samma tidskrift återgav sedan sitt svar på frågan om Uttåget är fakta eller fiktion (den 14 april). Bilden till vänster: Farao Ramses II, Bijbelsmuseum i Amsterdam, 2017. Av kroppspråket att döma förnekas ihärdigt att några slavar någonsin rymt ur Egpyten! Annars har påskens nyhetsflöde istället handlat om fynd från renoveringen av Gravkyrkan i Jerusalem: Jerusalem Post har en artikel (utlagd den 13 april), och Times of Israel en pod att lyssna på (från den 15 april). Detta färdigställdes den 16 april, den 52:a krigsdagen |
Smaksatt vin - från de sista åren av Juda rike.
Arkeologerna har låtit kemiskt analysera skärvor av vinkrukor från kung Sidkias tid (597 - 586 f.Kr.).
Vinet har inte bara den smak av vanilj som kommer från lagring på ekfat - det var det ju inte.
Istället tycks det smaksatt direkt med vaniljstång (som ju ursprungligen är från Afrika)!
Läs mer i Biblical Archaeology Review, Jerusalem Post eller Times of Israel.
Detta las upp den 2 april, den trettioåttonde krigsdagen
Arkeologerna har låtit kemiskt analysera skärvor av vinkrukor från kung Sidkias tid (597 - 586 f.Kr.).
Vinet har inte bara den smak av vanilj som kommer från lagring på ekfat - det var det ju inte.
Istället tycks det smaksatt direkt med vaniljstång (som ju ursprungligen är från Afrika)!
Läs mer i Biblical Archaeology Review, Jerusalem Post eller Times of Israel.
Detta las upp den 2 april, den trettioåttonde krigsdagen
En inskription från tidig domartid? Arkeologer som arbetat vid det som tros vara ett altare på berget Ebal från Josuas tid säger sig ha hittat en amulett i brons med den tidigaste funna hebreiska texten, ristad i bly under 1100-t f.Kr. Texten kan kännas extra aktuell i dessa tider, den är full av förbannelser. Två gånger nämns Israels Guds namn. Intressant är att det stavas med tre konsonanter och alltså påminner om hur det skrivs i Egypten: Jahu (jämför Amenhoptep III:s inskription från 1300-talet f.Kr till höger). Arkeologerna har än så länge bara rapporterat sitt fynd för dagspressen: Jerusalem Post och Times of Israel. På svenska i Världen idag. Detta las ut den 24 mars, när andra krigsmånaden inleds Svensk länk tillfogades den 6 april, fyrtioandra krigsdan |
Mera om Siloam-inskriptionen
Om Istanbul lämnar tillbaka texten från Hiskias tunnel. London partenonfriserna och Berlin pergamonaltaret - vad blir egentligen kvar att behålla i Europa? Jerusalem post beskriver problemet.
Detta las ut den 19 mars. den tjugofjärde krigsdagen
Om Istanbul lämnar tillbaka texten från Hiskias tunnel. London partenonfriserna och Berlin pergamonaltaret - vad blir egentligen kvar att behålla i Europa? Jerusalem post beskriver problemet.
Detta las ut den 19 mars. den tjugofjärde krigsdagen
Det ryktas...
... att inskriptionen från Siloamtunneln ska lämnas åter från Konstantinopel (dagens Istanbul) till Jerusalem. Läs i Israel365News eller Times of Israel, eller en senare dementi i Jewish Press! Foto till vänster: kopia av inskriptionen, Ir David, 2014 Detta las ut den 13 mars; artonde krigsdagen. Uppdaterades med dementi två dagar senare. |
I Jerusalem ska det bli snö till veckan - skolornas firande måste tidigareläggas, enligt Jerusalem Post
Tiden för att fira drottning Esters mod är inne. Men vem äger hennes grav? Jewish press har grävt i arkiven!
Detta las ut den 13 mars, den 18 dagen efter anfallet på Kyiv Rosh
Tiden för att fira drottning Esters mod är inne. Men vem äger hennes grav? Jewish press har grävt i arkiven!
Detta las ut den 13 mars, den 18 dagen efter anfallet på Kyiv Rosh
Och - något från Sverige för tusen år sen!
De skriftliga källornas påstående om ett kloster på ön Lurö i Vänern kan komma att bekräftas. Lidköpingsnytt rapporterar. Ingegerd Olofsdotter gifte sig 1016 med storfursten av Kyiv. Landet hade 988 öppnat för evangelium, och där fanns ingenting - inga skolor, inga sjukhus, inga kyrkor. Under namnet Irina fick den svenskfödda storfurstinnan vara med och bygga upp landet. Bl.a. Sofiakatedralen i Kyiv (bild till höger, tagen 2009). Irina initierade en tidig crowd funding operation- genom att be alla ge några slantar finansierad hon bygget. Detta las ut den 11 mars, sextonde krigsdagen |
En bägare för vin - kanske inte vilken som helst?
Judiskt påskfirande (sedermåltiden) är ytterst noggrant reglerad. Fyra bägare vin ska serveras och hur mycket de ska rymma är noga fastställt.
Arkeologerna har också upptäckt att bägare av sten, som inte kunde bli religiöst orena, var vanliga under första seklet av vår tideräkning.
Nu finns här en bägare av halvädelstenen agat, med precis rätt volym för seder.
Användes den vid påskfirande i Jerusalem för 2,000 år sedan? Kanske till och med torsdagen den 2 april år 33?
BBC har ett filmat reportage.
Detta las ut den 9 mars, den fjortonde krigsdagen
Judiskt påskfirande (sedermåltiden) är ytterst noggrant reglerad. Fyra bägare vin ska serveras och hur mycket de ska rymma är noga fastställt.
Arkeologerna har också upptäckt att bägare av sten, som inte kunde bli religiöst orena, var vanliga under första seklet av vår tideräkning.
Nu finns här en bägare av halvädelstenen agat, med precis rätt volym för seder.
Användes den vid påskfirande i Jerusalem för 2,000 år sedan? Kanske till och med torsdagen den 2 april år 33?
BBC har ett filmat reportage.
Detta las ut den 9 mars, den fjortonde krigsdagen
Försvar mot angrepp
Biblical Archaeology Review berättar om att den som utsätts för en övermäktig aggression har stor fördel av olika befästningsverk. Bilden till vänster: Juda rikes kung Hiskias Breda mur, uppförd i förberedelserna för att möte det Assyriska angreppet 701 f.kr. (2 Krön 32:5). Detta las upp den 13 februri - medan hela Europa höll andan inför hotande ryskt angrepp på Ukraina |
Kanaan betyder purpurlandet
Vid Medelhavets kust byggde staden Tyrus långt före Rom, Grekland, Babylonien och Assyrien upp ett imperium med handelskolonier ända bort till Atlanten. Kartago är den mest kända av alla dessa kolonier. Inte långt från dess ruiner arbetar en amatör-entusiast i Tunisien på att återskapa processen för att utvinna purpur ur Tyrus snäckor.
Jerusalem Post rapporterar!
Detta las ut den 8 februari
Vid Medelhavets kust byggde staden Tyrus långt före Rom, Grekland, Babylonien och Assyrien upp ett imperium med handelskolonier ända bort till Atlanten. Kartago är den mest kända av alla dessa kolonier. Inte långt från dess ruiner arbetar en amatör-entusiast i Tunisien på att återskapa processen för att utvinna purpur ur Tyrus snäckor.
Jerusalem Post rapporterar!
Detta las ut den 8 februari
Millo - befästningarna kring Gihonkällan?
Juda rikes kung Joas hade en ovanligt lång tid på tronen. Han lät också renovera Salomos tempel. (Bilden till höger är en kopia av en inskription som nämner detta, en geologerna tror är äkta, men lingvister skakar på huvudet åt och menar vara en förfalskning) Kung Joas liv avslutades dramatsikt: "Vad som mer finns att säga om Joash och allt som han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. Hans tjänare gjorde uppror och anstiftade en sammansvärjning och dödade Joash i Millobyggnaden som sträcker sig ner mot Silla" (2 Kon 12:19-20, Sv folkbibeln). Det har nu föreslagits att Millo, med sin kända byggnad, är de murar som skyddade Jerusalems vattenförsörjning, Gihonkällan. Biblical Archaeology Review sammanfattar en artikel ur Journal of Biblical Literature. Detta las ut den 7 februari |
Saker kan försvinna
Breaking Israel News bytte namn under 2021. Vid nyår togs deras gamla hemsida ner. Den som läser nyhetsarkivet kommer tyvärr att finna många brutna länkar.
Jewish press rapporterar om att arkeologiska föremål kan bli stulna, skadas, eller helt enkelt försvinna.
Beklagar båda!
Detta las ut den 7 februari
Breaking Israel News bytte namn under 2021. Vid nyår togs deras gamla hemsida ner. Den som läser nyhetsarkivet kommer tyvärr att finna många brutna länkar.
Jewish press rapporterar om att arkeologiska föremål kan bli stulna, skadas, eller helt enkelt försvinna.
Beklagar båda!
Detta las ut den 7 februari
Hirs - bild från Wikimedia commons, public domain
|
Kan vi tro på det som står skrivet?
Det är inte självklart att skriftliga källor har rätt. De bör alltid skärskådas noga. Ett exempel är texter från bronsålderns tvåflodsland, som nämner att där odlades hirs. För 3500 är sen. Mitt i smäll-heta sommaren! Omöjligt, sa biologerna, där är det för torrt och varmt för hirskolvar att växa. Otroligt, sa arkeologerna, som inte sett ett spår av dessa (knappnålshuvudstora) korn. Förrän nu! I det här fallet fick lertavlorna från Mesopo-tamien rätt till slut. Läs mer i HaAretz! Detta las upp den 24 januari |
Förbundsarken: 3250 plus/minus 100 år
Biblical Archaeology Review berättar om hur beskrivningen av förbundsarken i 2 Mos överflödar av egyptiskt symbolspråk, som omtolkas och ger ett nytt budskap om storheten hos Israels Gud.
Dessutom innebär lånet av egyptisk design att förbundsarken bör vara tillverkad mellan mitten av 18 dynastin
och mitten av 2o dynastin, alltså i slutet av yngre bronsåldern.
Fler argument för att Israels folk lämnar Egypten då finns på annan plats på denna hemsida.
Detta las till den 24 januari
Biblical Archaeology Review berättar om hur beskrivningen av förbundsarken i 2 Mos överflödar av egyptiskt symbolspråk, som omtolkas och ger ett nytt budskap om storheten hos Israels Gud.
Dessutom innebär lånet av egyptisk design att förbundsarken bör vara tillverkad mellan mitten av 18 dynastin
och mitten av 2o dynastin, alltså i slutet av yngre bronsåldern.
Fler argument för att Israels folk lämnar Egypten då finns på annan plats på denna hemsida.
Detta las till den 24 januari
Baksidan av sigillavtryck avslöjar användningen!
Normalt intresserar sig arkeologer för framsidan av ett sigillavtryck (en bulla). Baksidan avslöjar vad bullan suttit på. Är det papyrus, alltså ett dokument som förseglats. Är det tyg, alltså en påse (med silver?) som märkts med ägare. En ny analys av tillgängliga bullae från sista seklet av Juda rike antyder att det funnits två skattkammare i Jerusalem: kungens och templets. Jerusalem Post, Temple mount Sifting project, Times of Israel rapporterar. Till höger ett exempel på hur framsidan av ett sigills framsida betonas genom att ritas av (detta är från Hiskias tid). Juda rikes kungliga skattkammare finns på bild nedan vid årssammanställningarna. Båda i Jerusalem, sept 2014. |
Detta las ut den 7 januari
|
Hur arkeologin i Bibelns land började - ett besök i 1800-talets Jerusalem
Som en direkt motsats till årssammanställningarna här under, skriver HaAretz om arkeologins början
i den Heliga staden.
Biblical Archaeology Review påminner om att det är 200 år sedan Conrad Schick föddes. Han ägnade sitt liv åt att dokumentera 1800-talets Jerusalem i närmare 250 vetenskapliga artiklar.
Hans viktigaste bestående verk är den modell av tempelberget som Ottomaska Turkiet beställde av honom inför 1873
års Världsutställning i Wien. Den är fortfarande den bästa avbildningen som finns tillgänglig. I anglikanska Christ Church, mitt emot citadellet i Jerusalems gamla stad, finns den till beskådande.
Detta las ut den 4 januari och kompletterades den 23 med text om C Schick
Som en direkt motsats till årssammanställningarna här under, skriver HaAretz om arkeologins början
i den Heliga staden.
Biblical Archaeology Review påminner om att det är 200 år sedan Conrad Schick föddes. Han ägnade sitt liv åt att dokumentera 1800-talets Jerusalem i närmare 250 vetenskapliga artiklar.
Hans viktigaste bestående verk är den modell av tempelberget som Ottomaska Turkiet beställde av honom inför 1873
års Världsutställning i Wien. Den är fortfarande den bästa avbildningen som finns tillgänglig. I anglikanska Christ Church, mitt emot citadellet i Jerusalems gamla stad, finns den till beskådande.
Detta las ut den 4 januari och kompletterades den 23 med text om C Schick
Förra årets stora arkeologiska upptäckter
Varje nyår publiceras sammanfattningar av förra årets viktigaste upptäckter. Här finns ett brett urval av källor, i bokstavsordning efter vem som publicerat: Biblical Archaeology Review (utlagd nyårsdagen) Bible places (utlagd trettondagsafton) Christianity Today (utlagd 2 januari) HaAretz (se nedan) Paleojudaica (utlagd 4 januari) Union of Orthodox journalists (utlagd 3 januari) Foto till vänster från september 2014: utgrävningar i Ofel |
Vad hände förra året?
Tell Aviv-tidningen HaAretz är först ut med sammanställningar av 2021 års arkeologi (allt inte bibelrelaterat).
Läs om upptäckter i Jerusalem respektive arkeologi som rör kristna.
Detta las ut den 1 januari
Tell Aviv-tidningen HaAretz är först ut med sammanställningar av 2021 års arkeologi (allt inte bibelrelaterat).
Läs om upptäckter i Jerusalem respektive arkeologi som rör kristna.
Detta las ut den 1 januari
Feststämning - inte bara hemma hos författaren!
Vid ett årsskifte brukar det ställas till med särskilda festligheter. Stora kalas är inget arkeologerna är främmande för. de senaste nyheterna handlar om:
|