In Memoriam Alain Golliot 18 april 1956 – 8 december 2016
Min franske vän Alain dog hastigt två veckor före jul året 2016 efter ett halvår av cancersmärtor.
Många av fotona på den här historiska sidan är tagna i hans sällskap. Han hade årskort till Louvren och kunde ofta ta med mig gratis in som gäst. Arkeologi var inte hans grej, riktigt, men som den utomordentlige vän han var, lät han mig ta alla bilder jag behövde. Gav mig all tid i världen. Även om det var andra eller till och med tredje gången vi kom tillbaka därför att kameran ställt in skärpan på en reflex i ett monterglas och själva föremålet blivit ett suddigt blurr på min förra bild. Väl tillbaka i nutiden, i den stad han älskade och hade bott i sedan ekonomistudierna (han var redovisningsekonom med ett fantastiskt siffersinne) hade han alltid någon ny slags överraskning i ärmen - en bistro med särskilt gott vin, en konsert med fritt inträde, ett litet fint kulturellt museum eller en god middag han i all enkelhet trollat fram själv. |
Jag hade glädjen att få dela hans sextioårsdag. Nu ett år senare skulle han lämnat arbetslivet bakom sig och fått tid att ta det lugnare och prioritera som han själv ville.
Nu skulle Alain inte velat att vi sörjer varken för länge eller för mycket. Istället får vi koncentrera oss på alla fina och glada minnen. I ljuset av dem är det lättare att låta livet gå vidare!
Denna sida lades till den 5 januari 2017 och uppdaterades på vad som skulle varit hans födelsedag den 18 april 2017.
Den granskades den 18 april 2018 och den 18 april 2019.
Nu skulle Alain inte velat att vi sörjer varken för länge eller för mycket. Istället får vi koncentrera oss på alla fina och glada minnen. I ljuset av dem är det lättare att låta livet gå vidare!
Denna sida lades till den 5 januari 2017 och uppdaterades på vad som skulle varit hans födelsedag den 18 april 2017.
Den granskades den 18 april 2018 och den 18 april 2019.